Tregenerations-mys med mamma och mormor

Idag kom slutligen mamma och mormor. Sista besöket för den här Berlin-perioden med allra största sannolikhet. Och gissa om vi har haft det mysigt idag. Mamma och mormor landade lite innan fyra och jag åkte ut för att hämta dem vid flygplatsen. En timme tog det säkert nästan, men lyckligtvis hamnade jag inte i Rummelsburg en enda gång. Jag får nog erkänna att jag drog en lättnadens suck, annars kände det lite riskfyllt att bege sig så långt ut mot öst igen. Väl framme vid flygplatsen fick jag vänta ytterligare en liten stund eftersom det dröjde med väskorna. Mormor kom ut först, och jag såg inte henne förrän hon stod direkt framför mig, så fokuserad var jag på mammas röda väska. Sen påbörjade vi samma resa in mot stan och hotellet. Hotellet visade vara sig vara till relativ belåtelse, även om internet var lite långsamt. Vi var lite segstartade när vi skulle ut från hotellet och äta, främst för att mamma tvunget skulle statusuppdatera på Facebook. Trots internet och Facebook-svårigheter kom vi till slut iväg till restaurangen som låg en liten bit bort från hotellet. Sparrissäsongen till ära valde vi alla tagliatelle med sparrissås. Det visade sig vara ett trevligt ställe, och vi fick till och med ett bord i solen som mamma ville. Vi satt där ganska länge, och sen började vi gå mot min lägenhet. Trots att mormor fortfarande går med krycka sen operationen valde vi att gemensamt trotsa alla mina åtta (?) trappor upp till lägenheten. Här var inte särskilt städat den här gången heller, tydligen har jag bara vett att bädda sängen när jag inte ska ha besök. Efter att ha samlat ihop mina saker som mamma skulle ta med sig hem följde jag dem sedan en bit på vägen till hotellet så att mamma skulle slippa bära den tunga påsen hela vägen. Imorgon blir det frukostbuffé på mammas och mitt stammisställe: Kranzler. Återstår att se om det lever upp till våra minen av det. Vart vi tar vägen efter det återstår att se. Nu ska jag gå och lägga mig så jag orkar upp imorgon. God natt alla!