Är det måndag, tisdag eller onsdag?

Oj, vad det har regnat idag. Ganska omedelbart efter det att jag kom till jobbet öppnade himmeln sig, och sen slutade det bara inte. Lite seg blir man allt när det är så mörkt, grått och regnigt. Det underlättade ju knappast att det var helgdag i måndags och jag var ledig i tisdags heller, så när jag kom tillbaka hade min hjärna helt enkelt gått på semester för veckan. Jag tittade in hos Wiveka och frågade lite försiktigt om det egentligen var personalmöte idag, eller om vi hade haft det förra veckan och höll på att skrämma slag på henne. Till slut enades vi om att det hade varit förra veckan, så vi behövde inte springa ner och komma sent. Inte nog med att det inte var den här veckan så insåg jag senare att det ju dessutom alltid är på tisdagar, och idag var det onsdag. Livet är inte helt lätt alltid. Man skulle väl kunna säga att den resterande delen av min dag fortsatte på samma lite lätt apatiska smådumma sätt. Det blev inte många knop gjorda direkt. Fast det verkade inte som om jag var den enda som tyckte så. Jag blev ombedd att skriva klart stycket om Tysklands export/import i den ekonomiska rapporten och det visade sig vara tungjobbat. Egentligen gick det bra ända tills Catharina föreslog att jag skulle be Staffan om hjälp (som jag skrev rapporten för som jag sen fick slänga). Det hade jag egentligen inget emot, så jag pinnade ner en våning för att fråga om han hade lite tips.

Det hela var egentligen en förhållandevis lustig upplevelse. Jag berättade för Staffan om vad jag höll på med och frågade om han hade lite tips, varpå han sa något lustigt som jag inte kommer ihåg riktigt. Ungefär "Jag kan föreställa mig hur den här texten ser ut utan att ha läst den, och du måste tänka på att redigera, redigera, redigera"" Det känns lite som om Staffan har en ganska tydlig bild av mitt sätt att skriva? Jag tog inte riktigt det som en komplimang, men inte som en förolämpning heller. Att han däremot var av den bestämda uppfattningen att man inte bara kunde rada upp en massa statistik, utan var tvungen att sätta in det i ett sammanhang gjorde mig lite trött. Det kommer ju ta så mycket längre tid än vad jag skulle önskat, och så såg inte förra årets rapport ut. Fast visst låter det vettigt. Egentligen. Han sa även att han kunde läsa det jag skrivit när jag är klar, och då tänkte jag på sist när det dröjde veckor. Eller, egentligen har jag ju fortfarande inte hört tillbaka om hur det gick, så jag väntar väl fortfarande. Dagens höjdpunkt var nog nästan lunchen annars. Jag komponerade dagens lunch själv idag igen: Sparris, sås, potatisbulle och svampsås. Lite udda, men väldigt gott. När det slutligen var dags att gå hem regnade det fortfarande. Hela vägen till affären och hela vägen hem från affären. Blev jag blöt? Ja. Frös jag? Ja. Och nu sitter jag själv och känner mig så trött på min uppsats att jag nästan känner mig lite sjuk. Det blir att jobba med det lilla jag kan förmå mig till och sova tidigt idag tror jag. Dagens bild är på lunchen.