Lugnet innan stormen

Idag var det att ligga steget före som gällde för mig på jobbet. Morgondagen blir ju ganska intensiv ur den bemärkelsen att jag (som vanligt) kommer ha ett veckobrev som ska iväg, mina övriga arbetsuppgifter som jag roar mig med för tillfället, en grupp skolbarn som ska guidas OCH ska hjälpa till med lektorskonferensen, alumniträffen och avslutningen av Innovative Sweden. Jag kommer med andra ord nog att vara ganska upptagen, och därför fick jag försöka göra klart så mycket på veckobrevet idag som möjligt. Tyvärr hann jag inte få någon feedback på det jag skrivit, så det blev inte fullt så klart som jag hade önskat. Sen hann jag inte klart med att leta efter nyckeltal heller eftersom jag lät mig övertalas att gå på ett föredrag om svensk invandrarfientlighet av mannen som skrev boken om lasermannen. Det hela var ganska intressant tyckte jag, även om han tappade lite i trovärdighet när han först kallade Beatrice Ask för "Invandrarminister" och sen "Migrationsminister", vilket jag tyckte var lite fel med tanke på att hon faktiskt är justitieminister. Det känns som en sån sak man vet, och om man inte vet det så kollar man upp det innan man håller sin presentation. Annars var det lite intressant att märka folks reaktioner. Presentationen hölls ju för lektorerna i svenska, dvs tyskar eller svenskar som bor i Tyskland eller Österrike och undervisar i svenska. En liten grupp människor som alltså antagligen har en ganska idyllisk bild av Sverige som under presentationens gång fick sig en lite törn eller väckte en del upprörda känslor. En del höll å det bestämdaste inte med och andra tyckte det var lite ledsamt. Fast vem hade å andra sidan inte tyckt det om man sett Bert Karlsson skandera om att svensk politik behövde "drag under galoscherna" eller en toppolitiker från moderaterna som gick fram till en grupp invandrare och sa "GO HOME". En ung svensk tjej (som inte var lektor tror jag) gick ur salen och grät. Det var väl kanske lite att ta i, men det var en förhållandevis intressant presentation. Det var ju även torsdagsfika idag som Anja hade bakat, den finaste tigerkakan jag sett, vilket man kan se på dagens bild. Imorgon blir det som sagt en stressig dag och jag kommer få jobba över en del. Säkrast att gå och lägga sig tidigt idag med andra ord.