Det bästa var ändå vattnet

Första arbetsdagen den här veckan idag alltså. Lite underligt att komma tillbaka igen, men jag kom ganska snabbt in i det igen efter att ha insett hur mycket jag hade att göra idag. Sex morgontidningar att läsa och personalmöte ovanpå det gjorde förmiddagen lite lätt hektisk. Jag hade mycket hellre följt med och tittat på skor istället, men jag tröstade mig lite med fruktkorgen som kompensation för det missade skoaffärsbesöket och avsaknaden av stor hotellfrukost. Adam missade dagens personalmöte eftersom han var hos läkaren. Han trodde att han kanske kunde ha fått bihåleinflammation, men enligt läkaren var det inget fel på honom. Istället var det Alice som var sjukast idag tyckte jag, hon hade till och med nässpray med in på personalmötet. Mats var hemma med sjukt barn under förmiddagen, men hann ändå be mig skriva en kortare text. Som tur var hann jag med även det under tidig eftermiddag. Idag hade jag ännu svårare än vanligt att bestämma mig för vad jag skulle äta till lunch. Antagligen har jag blivit lite bortskämd av att ha en hel meny att välja från, så när urvalet nu var begränsat till fyra rätter (eller tre, för en är ju en fiskrätt) blev det helt plötsligt svårt för mig att välja. Det slutade med att jag valde en baguette till lunch, trots att jag inte kunde hitta den sorten jag egentligen hade velat ha (tomat, mozzarella). Dagens i-landsproblem med andra ord. Vi åt för en gångs skull inne idag eftersom det var så fruktansvärt kallt ute och dessutom ganska mulet.

Efter lunch blev det lite lugnare när jag väl fått iväg texten också, men jag satt mest och begrundade resten av min dag och allt jag skulle försöka hinna med. Det kändes som en ändlöst lång lista, så jag passade på att gå tio minuter tidigare för att hinna med en tidigare buss. Det hjälpte mig föga, för den bussen kom aldrig. Så kan det gå. Jag hann med det mesta ändå. Jag handlade mat, satte på en tvättmaskin, dammsög, lagade mat, åt, stirrade lite på min uppsats, hängde tvätten och såg (ser) på Eurovision i ganska exakt den ordningen. Det tycker jag egentligen är ganska okej presterat, om det inte vore för att uppsatsen inte går framåt. Jag har kört fast lite igen är jag rädd. Jag får ge det lite till och se om det släpper, annars får jag nog maila Ellen och fråga vad hon tycker. Förhoppningsvis får jag en snilleblixt snart, men det känns som om jag är väldigt (frivilligt) uppbokad den här veckan, så det är oklar när jag ska hinna jobba på den snilleblixten. Imorgon blir det personalutflykt till tidigast åtta på kvällen, på torsdag är det Eurovision igen (ett måste!), på fredag är jag hembjuden till min kompis Kaela, på lördag vill Whitney luncha och på kvällen är det final i Eurovision. Slutligen kommer ju sen mamma och mormor söndag till tisdag, En vecka fullspäckad med roliga aktiviteter tänker både ni och jag, men.... uppsatsen? Den måste ju få komma in på ett hörn den med, oklart när. Det är liksom inget jag av det jag har inplanerat som jag känner mig villig att avstå från. Jag kanske ska börja vänja mig av med mitt behov av sömn? Det hade nog löst lite av mina problem, fast det får bli en annan dag för ikväll är jag trött. Jag säger som Askungen "Vad vore en bal på slottet" och gräver ner mig i min uppsats på fredagkväll eller lördag dag istället. Suck. Dagens bild är på det bästa som hände mig idag: Bassängerna på ambassadområdet vattenfylldes äntligen. Som jag längtat. Trist att det dröjde så länge bara. Nu ska jag begrunda vad man har på sig på en personalutflykt innan det är dags för mig att sova. God natt alla!