Sju timmars shopping, precis som förr

På jobbet idag var det nästan spöklikt tomt, så gott som alla hade passat på att ta ledigt när det nu var klämdag. Catharina som skulle korrekturläsa mitt veckobrev den här veckan var rysligt upptagen, så hon hann inte med det innan lunch. Istället fick jag sitta och småknåpa lite på min miljörapport, och när det var klart fick jag sitta och rulla tummarna lite och kolla på regnet. Adam gjorde mer eller mindre detsamma, han satt och kollade på anime (tecknat) på datorn. Ungefär lika vettigt kan man nog säga. Sen var klockan halv ett innan jag visste ordet av det, och jag kom nog till och med lite sent för att möta upp med pappa, farmor, Sonja och Hasse i Felleshuset. Fast det verkade inte göra så mycket, de satt och lyssnade på Danmarks äldsta kör under tiden och verkade ha det relativt trevligt. Sen tog vi hissen upp till matsalen för att luncha där till förmånliga priser. Tyvärr var det bara jag och farmor som fick äta riktigt billigt eftersom jag tog farmors tallrik, men de andra tyckte nog att det var helt okej priser ändå. Räkor med pumpakärnspesto, grillade grönsaker och pasta blev det för de andra, jag tog kycklingsoppa med curry och en sallad. Sen fick det bli en förhållandevis hastig guidning för att spara på farmors rygg och energi innan vi gemensamt gick in till ambassaden för att skicka iväg veckobrevet. Alla hade klätt sig så propert inför ambassadbesöket att det nog nästan var jag som var minst uppklädd. Jag hade nämligen tagit tillfället i akt och utnyttjat att många var lediga och att jag bara skulle jobba halvdag, så jag kom till jobbet i jeans (!). Första och sista gången antagligen. Hela besöket förflöt med andra ord bra, möjligtvis med undantag för när farmor skulle ha pappa till att börja undersöka vad som egentligen fanns i de diverse skåpen. Det var möjligtvis ett mindre sträck i protokollet.

Sen begav vi oss alla ut i samlad trupp mot KaDeWe. Berlins Harrods. Vi kom fram i gott skick och lyckades ta oss upp till restaurangen där vi åt världens största och lyxigaste kakor/bakelser. Vi hann även med att titta på delikatessavdelningen och lite damkläder. Jag och pappa smet iväg lite för att kolla på skor och fastnade lite i valet och kvalet om pappa skulle köpa ett par skor som varit skyltexemplar eller inte. Den ena var gul och den andra var vit. Då gjorde jag vad jag brukar göra i liknande situationer och tänkte lite över vad mamma hade sagt egentligen, och mamma hade nog inte köpt en gul och en vit sko. Det ser väl inte särskilt propert ut. Så pappa och jag gick därifrån, Sonja, Hasse och farmor hade nog fått vänta tillräckligt länge som det var. Sen fortsatte vi ner mot Ku'damm och stannade lite här och var. Vi lyckades helt fantastiskt nog införskaffa lite nya kläder till farmor, vilket hon nog kan sägas vara väl förtjänt av. En jacka, fyra toppar och ett par byxor. En ny sommargarderob kan man kanske säga, även om kläderna såklart går att använda annars med. De enda som inte köpte något var jag och Sonja. Pappa köpte skor, Hasse köpte en jacka och två skjortor och farmor köpte lite kläder. Efter sju timmars shopping, precis som förr, gav vi oss så äntligen iväg till Fredriks (som har skrivit avsnittet farmor har kopierat med mattips) favoritställe att äta: Mehringdamm i Kreuzberg. Det visade sig vara lite ruffigare än vad farmor hade föreställt sig, till min och pappas förvåning som trodde att hon hade förstått vilken typ av stadsdel Kreuzberg är. Vi lyckades hitta Mustafas Gemüsekebab ("Gå rakt fram, sen ser ni kön") och där var, mycket riktigt, en väldigt lång kö och inga bord. Mustafa är nog rik. Vi övergav snart den planen och köpte istället Currywurst på ett annat ställe som också skulle vara bra. Där fanns inte heller några sittplatser, men det löste vi genom att köpa dricka på ett annat ställe och ta med oss maten dit. Vi frågade om det var okej, och de sa att de fick vi gärna göra. Sen var vi alla helt slutkörda så vi samlade ihop alla våra shoppingpåsar och åkte hem. De andra hoppade av vid hotellet och Paulstrasse, medan jag åkte två hållplatser längre. Nu blir det att vila och sova lite innan det bär iväg mot Wannsee imorgon. Spännande spännande.