Bra!

Jag måste verkligen gå och lägga mig tidigare idag. Imorse kände jag mig så trött att jag nästan kände mig lite sjuk. Illa, illa med andra ord. Det satte lite tonen för den resterande delen av min dag där jag egentligen mest ville lägga mig ner. Jag kämpade vidare efter bästa förmåga, trots den totala bristen på kämparanda. Alltså har jag mest suckat mig igenom min dag, som kände ändlöst lång och ganska lång. Inte gjorde jag några framsteg på rapporten som kändes fruktansvärt svårjobbad efter mitt samtal med Staffan, och jag fick knappt gjort veckobrevsförarbetet heller. Jag satt och stirrade på det en längre stund och sen gjorde jag det. Jag kände mig fruktansvärt missnöjd med resultatet, men tvingade mig själv att läsa igenom det två gånger ändå. Dock utan att göra några större ändringar, så slutprodukten kändes inte särskilt bra ändå. Sen lämnade jag över det till Mats och var inställd på att få tillbaka det fullklottrat med kommentarer i vanlig ordning. Om inte mer, med tanke på hur det var skrivet. Ni kan väl föreställa er min förvåning när jag fick tillbaka det med ett "Bra!" och förhållandevis lite kommentarer. Jag som nästan hade väntat mig att bli rejält sågad efter min lilla föreläsning om att i Sverige så är kommatecken ett decimaltecken, och går alltså inte att använda sig av som tusentalsskiljetecken. Istället får man använda ett enkelt mellanslag eller en punkt. Inte för att han tog till sig den informationen, han skickade iväg rapporten som den var ändå. Alltså har Tyskland 33,000 lediga lärlingsplatser, det vill säga exakt, exakt 33 stycken. Fint va?

Hursomhelst har jag nu upptäckt ett samband. När jag gör en text perfekt (enligt mig) så tycker Mats att den är dålig, när jag gör en text som är dålig (enligt mig) så tycker Mats att den är bra. Antingen är överarbetar jag texter när jag "fixar" dem, eller så föredrar han helt enkelt när jag lämnar in dåliga texter. För detta är ju exakt samma sak som hände när hade så bråttom till kanadensiska ambassaden och skrev "Turkiets president" istället för "Indiens president". Då tyckte han också att det var jättebra. Konstigt värre. Annars har jag som sagt kämpat mig igenom min dag. Inte blev det bättre när jag kom hem heller, trots att jag lovade mig att jag "bara" skulle behöva korrekturläsa uppsatsen idag. Kommer jag någonsin lära mig att det inte finns något som heter "bara korrekturläsa"? Antagligen inte. Så efter att ha synat uppsatsen i sömmarna känner jag mig trött. Jag hann (som vanligt) inte ens läsa hela, för det tar evigheter. Istället sitter jag nu och stirrar på mailet jag måste skicka iväg till min handledare Ellen där jag säger att jag inte kommer hinna klart innan sommaren och försöker formulera det snyggast möjligt. Så inte Ellen blir lika besviken på mig och min uppsats som jag är. Imorgon blir det mer jobb, veckobrev och mer uppsats. Ingen Whitney i helgen heller, men det är väl kanske lika bra. Hon ska till Prag, så det blir inga frestelser att bege sig ut på annat. Dagens bild är på torsdagsfikat som idag anordnades av Jessica. Hon tycker inte om att baka (gissar jag), så det blev Almondy-tårtor. Fast det är väl helt okej om man inte äter det för ofta. Nej, nu ska jag skicka mitt mail. God natt alla.