Sommarvärme

Nu har våren kommit till Berlin, eller ja, nästan till och med sommaren. Vi har haft strålande sol idag och säkert 20 grader varmt. Ni kan nog själva föreställa er hur glassköerna såg ut. Återstår bara att se om det kommer hålla i sig, det är ju trots allt april, och det är nog inte för intet som det heter aprilväder. Annars har det varit en ganska lugn dag på jobbet idag, bortsett från att jag känt mig fruktansvärt trött bitvis. Jag måste verkligen börja gå och lägga mig i vettig tid igen. Jag minns den gamla goda tiden när jag senast skulle somna klockan elva, nuförtiden är det snarare tolv, och det märks. Så idag blir det nog läggdags tidigt och sen upp tio minuter tidigare imorgon och koka gröt till frukost imorgon, om jag orkar det. Det gäller att passa på att äta gröt till frukost, för de gångerna jag satsat på gröt till lunch på helgerna har jag ganska olyckligt nog lyckats pricka in tiden Stefan stiger upp. Det vill säga klockan två. Då brukar han gå fram till spisen för att se vad jag egentligen lagar (vilket jag inte uppskattar), se att det är gröt och kommentera "Fy vad äckligt" (vilket jag inte heller uppskattar). Fast jag som är en så mild och lugn person brukar kommentera "Du hade säkert tyckt om det om du smakat. För det är ju trots allt inte vanlig havregrynsgröt, det är havregrynsgröt med mosad banan och kardemumma i (jag brukar ta eventuella överblivna bananer ur fruktkorgen på fredagar) och det smakar ju nästan som efterrätt. Men inte tänker jag bjuda honom för den sakens skull. Fruktansvärt ohyfsat att säga att andra människors mat som man inte ens själv ska äta ser äckligt ut.

Annars är det ju tur att jag har Stefan ändå, för han bidrar ändå med lite spänning till min tillvaro. Man vet liksom aldrig riktigt när han kommer hem, om han har lagt beslag på något jag planerat mig använda mig av under dagen (som dammsugaren eller torkställningen, idag har han tagit båda), om han tänker eller inte tänker ta hand om sin disk i köket, om han ska laga mat eller när han ska laga mat. Värst tycker jag nog att det är när jag kommer hem från jobbet och Andrea har hängt i lägenheten hela dagen. Av någon anledning har jag börjat få ganska svårt för Andrea, men jag kan inte riktigt sätta fingret på varför. Kanske det är för att hon aldrig fyller på toaletten med vatten efter hon spolat, fast det tror jag inte, för det har jag bestämt mig för att det innebär att inte jag behöver det heller. Jag tror snarare att det är den ljusa pipiga rösten hon lägger sig till med när hon pratar med Stefan, kombinerat med faktumet att nu sedan Stefan klippte sig så vet jag att det är hennes hår som man ser överallt i badrummet. Men men. Jag jobbar på att bli mer tolerant, ett litet steg i taget.

Det blev ingen tröja för mig idag, och därmed ingen bild heller. Jag åkte faktiskt till affären efter jobbet och den fanns kvar, men när jag provade den en gång till så var den inte lika fantastisk som jag mindes den, så den fick stanna kvar i affären. Jag fick mig i alla fall en härlig promenad i solen bland alla turister, och lyckades, tro det eller ej, motstå alla frestelser på vägen hem (crepes, snabbmat, glass). Jag stannade förbi affären på vägen hem och köpte ytterligare lite mer svamp till min kvällsmat för dagen och en ny yoghurt med smaken äpple/granatäpple, för den var verkligen hemskt god. Nu sitter jag i min mysiga stol och känner mig lite småtrött. Tvättandet och dammsugandet får jag spara tills imorgon, om torkställningen och dammsugaren har dykt upp igen tills dess. Förhoppningsvis håller vädret i sig även imorgon, även om jag har lite svårt att komma på vad jag ska ha på mig. Nu hade det varit välkommet med lite sommarkläder, men det får vänta en månad till, tills pappa kommer hit med dem. Nej, åter till uppsatsen. Dagens blogginlägg tillägnas farmor som är sjuk. Krya på dig!