måndag 1 april 2013

Plötsligt tar tiden slut

Nu är jag tillbaka i Berlin igen efter en långhelg i Sverige. Och vad har jag egentligen hunnit med under dagarna som gått? Jo, jag har nog ändå varit ganska produktiv (om ändå inte inom alla områden). Jag har exempelvis hunnit med att fika med Nis, Emma och Anna. Jag har hunnit ha tv-maraton med mamma, umgås med pappa & farmor, tre loppisar, njuta lite av Skånetrafikens dyra tåg, sova länge och äta god mat. Glassigt värre med andra ord. Som man kanske kan ana har uppsatsen tyvärr fått ta lite stryk, vilket känns ganska jobbigt när jag ska lämna in den för kritik för första gången. Den känns lite väl mager får jag säga, och har bara hunnit bli 200 ord rikare under helgen som gick. Men men, förhoppningsvis ska den klara av att synas i sömmarna ändå, trots att jag bara har skrivit 3200 av 11 000 ord (minst) i dagsläget.

Annars har jag även hunnit konstatera att ingen kollar ens pass sträckan Berlin-Köpenhamn eller Köpenhamn-Berlin. Detta kan jag säga med ganska stor säkerhet efter att inte ha behövt visa passet under någon av mina sex resor jag har gjort detta året. Med det sagt bör jag kanske tillägga att jag självklart alltid har passet med mig ändå. Väl framme i ett snöigt Berlin (suck) var det inte mycket annat att välja på än att vänta på bussen i det iskalla vädret i tjugo minuter. Med tygskor och allt. Nu får vi med andra ord verkligen hoppas att våren kommer snart, så jag slipper frysa ihjäl på kuppen som den tyska loppcirkusen gjorde. Lyckligtvis är jag alltid så seg på morgonen att jag får springa till bussen ändå, och då håller man ju värmen i alla fall. Nej, nu får jag nog skicka in uppsatsen, den blir nog inte bättre av att vila till sig en kvart till.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar