Nu har jag fått en liten försmak på hur det kommer bli att bo i Sverige igen kan man väl kanske säga. Ingen Martin här som släpar med mig ut på saker, utan bara jag. Vad gör jag då när det bara är jag hemma? Jo, jag pluggar, städar, lyssnar på musik och ser på film. Vilket som sagt (senast igår) kan vara jättemysigt, men som jag (ännu en gång) insett så är det nog inte så kul i längden kanske. Man behöver komma ut lite ibland och hitta på något annat. Detta behöver inte nödvändigtvis vara att gå ut och festa, men i Martins och hans vänners fall så är det oftast det de gör på fredag- och lördagkvällar. Just den här veckan (när han har varit ledig) så har han och Sascha lyckats gå ut både tisdag, onsdag och torsdag. Jag funderade över hur de orkar senast imorse och kände mig då som om jag var den av oss som var äldst, även om så inte är fallet. Fast det är klart, de har ju sovit längre än vad jag har, så om jag är trött när de går ut är det väl ganska naturligt.
Själv sitter jag alltså hemma i mjukiskläder och önskar att jag inte hade tvättat min duschhandduk. Kanske inte så fantastiskt glamoröst, så jag får nog försöka överträffa det här imorgon på något sätt. Hursomhelst, om jag inte hade tvättat handduken så hade jag kunnat ta ett bad, men nu är ju handduken redan våt, så då blir det ju svårt att våta ner den igen/mer.
Idag har varit en ganska lugn dag. Jag hann inte köpa en bulle som jag hade velat imorse, för tunnelbanan kom så tidigt att det hanns inte med. Föreläsningen höll jag mig vaken under trots lite halvtaskigt med sömn, och övningen gick undan i rasande tempo som vanligt. Den människan (Frau Franiel) skriver verkligen med blixtenshastighet och man kan nästan tro att hon skäms över sin handstil (eftersom hon är så snabb att klicka bort det hon skrivit.) Sen åkte jag hem för att upptäcka att Rike, Natalie och Martin satt i köket. De hade nämligen blivit lite försenade på väg till Oberwiesental (så uttalas det, jag vet inte om det stavas så) och kom till slut iväg 45 minuter försent. Jag frågade lite närmre om var det låg och det ligger tre timmar från Berlin mot Tjeckien, så nu vet du det pappa. :) Sen provade jag att äta Pfannkuchen (som annars är känt som "Berliner" i resten av Tyskland) och det var inget annat än en vanlig munk tyckte jag. Som tur är hade jag vett nog att inte välja fyllningen "Meerfruchten" för det var nämligen precis vad jag trodde att det var - fiskfyllning. Vem skulle vilja äta en munk med fiskfyllning? Nu blir det nog te och en film om en stund tror jag. Vilket vilt liv jag lever här i festernas stad.
Själv sitter jag alltså hemma i mjukiskläder och önskar att jag inte hade tvättat min duschhandduk. Kanske inte så fantastiskt glamoröst, så jag får nog försöka överträffa det här imorgon på något sätt. Hursomhelst, om jag inte hade tvättat handduken så hade jag kunnat ta ett bad, men nu är ju handduken redan våt, så då blir det ju svårt att våta ner den igen/mer.
Idag har varit en ganska lugn dag. Jag hann inte köpa en bulle som jag hade velat imorse, för tunnelbanan kom så tidigt att det hanns inte med. Föreläsningen höll jag mig vaken under trots lite halvtaskigt med sömn, och övningen gick undan i rasande tempo som vanligt. Den människan (Frau Franiel) skriver verkligen med blixtenshastighet och man kan nästan tro att hon skäms över sin handstil (eftersom hon är så snabb att klicka bort det hon skrivit.) Sen åkte jag hem för att upptäcka att Rike, Natalie och Martin satt i köket. De hade nämligen blivit lite försenade på väg till Oberwiesental (så uttalas det, jag vet inte om det stavas så) och kom till slut iväg 45 minuter försent. Jag frågade lite närmre om var det låg och det ligger tre timmar från Berlin mot Tjeckien, så nu vet du det pappa. :) Sen provade jag att äta Pfannkuchen (som annars är känt som "Berliner" i resten av Tyskland) och det var inget annat än en vanlig munk tyckte jag. Som tur är hade jag vett nog att inte välja fyllningen "Meerfruchten" för det var nämligen precis vad jag trodde att det var - fiskfyllning. Vem skulle vilja äta en munk med fiskfyllning? Nu blir det nog te och en film om en stund tror jag. Vilket vilt liv jag lever här i festernas stad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar