Antingen så har jag haft fantastisk tur idag, eller så har jag haft extrem otur, lite beroende på hur man ser på saken. Dagen började jättebra med att jag fick sovmorgon och sen åkte in till skolan och lyckades fixa försäkringen. Inga problem, allt flöt på. Jag lyckades även ta mig till Erasmus-kontoret där jag skulle registrera mig och fylla i lite papper innan jag blev hänvisad till vart jag skulle gå och betala, och sen började det gå utför. När jag kom dit var där nästan ingen kö och allt verkade fortfarande ljust. Sen märkte jag att jag inte hade min plånbok. Var den stulen? Nej, det trodde jag inte, men hursomhelst så hade jag inga pengar och kunde därför varken betala, eller ta mig hem igen för den delen (mitt veckopass låg i min plånbok och jag hade inte pengar så att jag kunde betala kontant.) Jag ringde min kompis Michelle och frågade snällt om jag kunde få låna 160 euro av henne över dagen och hon sa ja. Allt hade med andra ord blivit lite jobbigare, men det såg ut att lösa sig.
Eller inte. När Michelle väl kom och vi hade tagit ut pengar så ställde vi oss i den betydligt längre kön och då ser vi (efter ett par minuters väntande) hur tjejen längst fram har sönder automaten (som vi nu har döpt till Barry.) Det kan inte vara möjligt tänker jag, men jo, det var det. Jag har nu alltså lånat 160 euro av Michelle, men Barry har gått sönder. Något modstulen vandrar jag iväg mot matsalen med Michelle och tänker optimistiskt att nu kan jag åtminstone betala hemresan kontant. När vi väl har köpt mat och satt oss ner så inser både jag och Michelle att vi fattas ett papper med en kod som det stod att man skulle ha med sig till provet. Michelle har sån tur att en av de hon bor med är hemma, så hon kan bara ringa och fråga, men Martin jobbar så det funkade inte riktigt för mig. Hur kunde det då bli bättre än så här?
Jo: Det visar sig att av misstag så har de gett mig pappret för gratisresande innan jag betalade, jag klarade mig utan koden till provet så länge jag kom ihåg mitt användarnamn och mitt lösenord, jag hamnade i samma grupp som de flesta andra under tyskprovet och är alltså bättre än vad jag trodde, Michelle och jag gick till Starbucks efter provet och min plånbok låg hemma på bordet. Så beroende på hur man väljer att se på det så var min dag antingen bra eller dålig. Jag väljer att se på den som bra. :)
Imorgon blir det en ny resa till skolan för att ge Barry en ny chans och sen ska Michelle och jag turista/shoppa under dagen. Vi har även vaga planer på att äta frukost på Kranzler tillsammans. Sen ska jag nog följa med Martin till en Nike-rea senare under dagen (han känner någon som jobbar där) där det ska vara 70% rea tydligen. Förhoppningsvis så fortsätter min tur ett tag till, men nu ska jag nog fira det här på något sätt, för jag känner mig helt speedad.
Eller inte. När Michelle väl kom och vi hade tagit ut pengar så ställde vi oss i den betydligt längre kön och då ser vi (efter ett par minuters väntande) hur tjejen längst fram har sönder automaten (som vi nu har döpt till Barry.) Det kan inte vara möjligt tänker jag, men jo, det var det. Jag har nu alltså lånat 160 euro av Michelle, men Barry har gått sönder. Något modstulen vandrar jag iväg mot matsalen med Michelle och tänker optimistiskt att nu kan jag åtminstone betala hemresan kontant. När vi väl har köpt mat och satt oss ner så inser både jag och Michelle att vi fattas ett papper med en kod som det stod att man skulle ha med sig till provet. Michelle har sån tur att en av de hon bor med är hemma, så hon kan bara ringa och fråga, men Martin jobbar så det funkade inte riktigt för mig. Hur kunde det då bli bättre än så här?
Jo: Det visar sig att av misstag så har de gett mig pappret för gratisresande innan jag betalade, jag klarade mig utan koden till provet så länge jag kom ihåg mitt användarnamn och mitt lösenord, jag hamnade i samma grupp som de flesta andra under tyskprovet och är alltså bättre än vad jag trodde, Michelle och jag gick till Starbucks efter provet och min plånbok låg hemma på bordet. Så beroende på hur man väljer att se på det så var min dag antingen bra eller dålig. Jag väljer att se på den som bra. :)
Imorgon blir det en ny resa till skolan för att ge Barry en ny chans och sen ska Michelle och jag turista/shoppa under dagen. Vi har även vaga planer på att äta frukost på Kranzler tillsammans. Sen ska jag nog följa med Martin till en Nike-rea senare under dagen (han känner någon som jobbar där) där det ska vara 70% rea tydligen. Förhoppningsvis så fortsätter min tur ett tag till, men nu ska jag nog fira det här på något sätt, för jag känner mig helt speedad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar