Inte mycket nytt

Det blev ingen fotoutställning idag. Främst för att jag klantade mig lite grann. Det är verkligen inte sunt att vara alltför nyfiken har jag fått lära mig idag på ett lite intressant sätt. Jag råkade höra en konversation på jobbet om ett brev som fångade mitt intresse lite. Det var inte så att jag aktivt tjuvlyssnade, men allas dörrar är öppna för det mesta, och jag råkade höra det. Jag blev lite nyfiken om vad det handlade om och fick intrycket av att en av de andra praktikanterna kunde veta, så jag passade på att fråga (helt oskyldigt) under lunchen. Det hela slutade med att hon tog det personligt, något jag inte ens i mina vildaste drömmar hade kunnat gissa, och frågade mig om jag förstod att jag hade förstört hennes lunch. "Nej, det förstår jag nog inte, för i så fall hade jag ju inte sagt något" borde jag ha sagt, men det sa jag ju såklart inte. Istället blev jag helt paff och frågade uppriktigt förvånad "Så du vill ha en ursäkt?" innan vi blev avbrutna av något annat för att sedan inte återvända till ämnet. Jag kan verkligen se flera saker jag gjorde fel under det här händelseförloppet. Jag hörde ett samtal jag kanske inte borde ha hört, jag glömde inte det bara utan pratade om det i efterhand, men att fråga Alice om hon hade läst ett brev? Nej, det är nog inte högt på listan över saker jag kunde se var illa. Jag tror att hon tror att det var ett brev som handlade om henne, vilket inte alls var det jag sa på något sätt, och att det var därför hon blev sur, men oavsett vad det berodde på så kan jag konstatera att jag inte hade någon lust att följa med dem ut och äta sushi och gå på en fotoutställning. Jag tycker varken om sushi eller fotoutställningar så mycket att jag är villig att stå ut med lättstötta och sura människor för den sakens skull. Alltså ändrade jag mina planer för helgen till att umgås med Whitney istället och åkte direkt hem efter jobbet istället. Numera är både mina kvällsplaner och mina helgplaner alltså fria från surhet. En tuff dag idag med andra ord med min beskärda del av motgångar. De goda nyheterna är väl kanske att jag har avslutat veckobrevet (förutsatt att inget sensationellt händer imorgon), vilket innebär att det kan skickas iväg innan lunch om allt vill sig väl. Vad jag gör imorgon återstår att se. Jag kanske sitter hemma och smådeppar med Stefan, Andrea ska till sin mamma över helgen så han lär också vara ensam. Vi får väl se. Håll tummarna för en lättare/bättre dag imorgon.