Det går framåt

Idag var jag inte fullt lika pigg som jag var igår. Jag tror inte att det var någon större skillnad i hur mycket sömn jag fick igår och iförrgår, så det är lite svårt att säga vari den bakomliggande anledningen till den här skillnaden i pigghet ligger, men jag märkte skillnad i alla fall. Jag fick sitta med på ett möte med det svenska konstitutionsutskottet och Angela Merkels rådgivare idag, vilket var riktigt intressant att lyssna på. Mitt i mötet ringer mamma också vilket både kändes lite jobbigt och spännande. Vad kunde mamma vilja som gjorde att hon ringde mig mitt på dagen på min tyska mobil? Det visade sig att mamma hade inte haft för avsikt att ringa mig, så då blev det genast avsevärt mycket mindre spännande. Utöver mötet med Angela Merkels rådgivare så var det en ganska normal arbetsdag. Jag avslutade det jag skulle skriva ihop inför innovationsdagarna i mars och skrev lite på veckobrevet. Tydligen är Adam den praktikanten som jobbar hårdast på kontoret, men jag tycker nog att jag är ganska produktiv jag med. Till och med hemtentan går ju framåt. Om allt går enligt beräkningarna så kommer jag kunna skicka in den imorgon efter att ha läst ytterligare en artikel (det hade varit fint med en källa till), läst igenom det jag skrivit en gång till och fixat lite med mina referenser. Det låter ju inte överdrivet optimistiskt? Med andra ord innebär det att jag nu 22.14 kan unna mig en kopp te och ett tv-avsnitt innan det är dags att gå och lägga sig för dagen. Det verkar som om jag kommer missa även denna tosdagens torsdagsfika, det har blivit något av en stående tradition som de andra praktikanterna brukar reta mig för. Om jag inte är på briefing så är jag ledig, och just den här torsdagen ska jag på en briefing på finansdepartementet. Alltså blir det ingen kaka för mig den här veckan, men jag har nog kommit fram till att det inte gör något, jag klarar mig utan kaka. Nej, nu får jag skynda mig om jag ska hinna med att dricka te. God natt alla!