Fredag är ändå den dagen som känns bäst

Äntligen blev det fredag och helg. I skrivande stund sitter jag hemma efter en dag med lite blandade aktiviteter och njuter i fulla drag av att vara ledig. Eller nja, nästan i alla fall. Efter att ha sovit som en stock (jag var av någon anledning väldigt trött igår) så vaknade jag klockan åtta och kände mig väl nästan utvilad. Jag kom iväg (något sent) till tunnelbanan och var även idag så trött att jag hade kunnat somna (men med mycket fräschare hår.) Komiskt nog så försökte jag plocka bort lite blonda hårstrån från min jacka och trött som jag var dröjde det en stund innan jag upptäckte att håren blåste bort och hamnade på killen som satt bredvid mig istället. Han satt lugnt och fint och plockade bort dem i samma takt som jag mer eller mindre. Även om han inte sa något så verkade han inte vara överdrivet glad, fast det hade nog inte jag varit heller. Jag upphörde i alla fall illa kvickt med min strösyssla och återgick till den så otroligt slitsamma aktiviteten "håll-ögonen-öppna-en-liten-stund-till."

Föreläsningen hade jag svårt att fokusera under, men härligt nog så varade övningen bara i 45min som en slags kompensation för det. När jag kom hem så blev det sen lite slappande innan Martin tog med mig ut på en liten promenad ut för att visa mig lite ockuperade hus. Min tysklärare blev nämligen grymt förvånad över att jag inte hade sett några ockuperade hus, så det var ju något av ett måste tydligen. Sen blev jag inte uppringd av Anna (som skulle ringa mig) idag för att vi skulle träffas, men jag har försökt rycka upp mig ändå nu en stund. Äntligen har min peppning börjat ge resultat, så jag sitter nu väldigt välsminkad (för att jag kände för det) och funderar på vad jag ska se på för film. Härligt värre. Imorgon blir det nog plugg som gäller.