...är för övrigt genom att ge dem i läxa att skriva uppsats om dem. Jag har nämligen fått i läxa att skriva en kortare uppsats och svara på frågor som jag inte finner intressanta att prata om och som jag nog vanligtvis inte ens skulle vilja svara på. Exempelvis:
-Var handlar du mat?
-Var äter du vanligtvis mat?
-Vart går du när du går ut?
Varför vill jag då inte svara på ovannämnda frågor? Det finns nog ingen bra anledning, men jobbigt känns det. Så jobbigt att jag nu måste ta en paus för att återhämta mig lite och dricka en kopp te. Jag har visserligen inga riktiga problem, men de problemen jag har känns ändå jobbiga. Varför hade jag inte bara kunnat få berätta lite om min älsklingsbok istället? Nu börjar jag nästan komma ihåg onsdagstalen i Japan med något som liknar nostalgi. Det är ju lite illa med tanke på att jag tyckte ganska illa om dem just då. Fast då fick jag i alla fall prata om vad jag ville. Gräset är alltid grönare på andra sidan?
Det verkar ju vara ganska fantasilösa lärare. Det finns åtskilliga andra ämnen som man tycker att det skulle gå att fördjupa sig i. Elvis, fiske eller Malmö FF t ex. Har själv suttit och hjälpt irakier som överklagar sina asylärenden till Europadomstolen hela dagen. Det var var ett ämne som erbjöd lite mer av en utmaning. Upptäckte att mina engelsk kunskaper framförallt vad det gäller stavning är inte vad de har varit. Men förhoppningsvis går andemeningen fram. Kram/Pappa
SvaraRadera