Idag kände jag verkligen inte för att gå upp. Inte ens tanken på att det var den allra sista onsdagsföreläsningen i Skattelära muntrade upp mig. Det var väl snarare nästan lite trist, för onsdag är nog den dagen jag tyckt om mest här i Tyskland. Tio minuter försenad blev jag hur som helst som en följd av min ovilja att gå upp och existera i verkligheten. När jag väl var framme på skolan så gjorde jag verkligen mitt yttersta för att kunna hålla mitt löfte till mig själv om att jag inte behövde stanna mer än i två eller tre timmar (till tolv eller ett ungefär), men Patryk lyckades på något sätt få mig att stanna till fyra. Hur han lyckades vet jag inte, men jag borde nog vara ganska tacksam för det, för (sorgligt nog) så pluggar jag ju inte alltid så effektivt hemma. Han har redan nu smsat mig och sagt att imorgon kommer vi att bo i biblioteket, så jag ska ta med mig mycket anteckningar.
Om vi kommer lyckas med detta är något som återstår att se. Idag stod det nämligen en dam vid ett litet bord framför ingången till biblioteket. Vad hennes uppgift egentligen var skulle jag snart bli varse om: Hon stod nämligen och kollade folks student-id. Detta gjorde hon nog i syfte att försöka se till att biblioteket inte blev för fullt eller nåt, för när vi försökte gå in sa hon (efter att ha studerat våra id-kort) "Socialvetenskap (Wirtschaftswissenschaft)? Nej, det finns för många av er här, ni får gå till ett annat bibliotek." Vi kan nog helt enkelt sammanfatta den här händelsen med att det tyska bibliotekssystemet helt enkelt aldrig slutar överraska. Att de orkar liksom. På Handels är det djungelns lag som gäller när det gäller platser i biblioteket, finns där plats så finns det. Fast tyskar brukar ju vara ganska duktiga på att hålla ordning och reda å andra sidan. Detta kompenserar nog Sverige ändå för genom att ha varmvatten i handfaten på toaletterna. (Något som man inte ofta stöter på här.) Nej, nu ska jag sova så att jag orkar (med Patryks ord) "destroy revision" imorgon. Det lär bli intressant att se hur det slutar. Och ett liknande uttryck på svenska skulle nog vara "Imorgon köttar vi". Nu är det snart dags att börja vänja sig vid att prata svenska igen. Godnatt alla.
Om vi kommer lyckas med detta är något som återstår att se. Idag stod det nämligen en dam vid ett litet bord framför ingången till biblioteket. Vad hennes uppgift egentligen var skulle jag snart bli varse om: Hon stod nämligen och kollade folks student-id. Detta gjorde hon nog i syfte att försöka se till att biblioteket inte blev för fullt eller nåt, för när vi försökte gå in sa hon (efter att ha studerat våra id-kort) "Socialvetenskap (Wirtschaftswissenschaft)? Nej, det finns för många av er här, ni får gå till ett annat bibliotek." Vi kan nog helt enkelt sammanfatta den här händelsen med att det tyska bibliotekssystemet helt enkelt aldrig slutar överraska. Att de orkar liksom. På Handels är det djungelns lag som gäller när det gäller platser i biblioteket, finns där plats så finns det. Fast tyskar brukar ju vara ganska duktiga på att hålla ordning och reda å andra sidan. Detta kompenserar nog Sverige ändå för genom att ha varmvatten i handfaten på toaletterna. (Något som man inte ofta stöter på här.) Nej, nu ska jag sova så att jag orkar (med Patryks ord) "destroy revision" imorgon. Det lär bli intressant att se hur det slutar. Och ett liknande uttryck på svenska skulle nog vara "Imorgon köttar vi". Nu är det snart dags att börja vänja sig vid att prata svenska igen. Godnatt alla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar